Grundläggande genetik

Alla anlag är parvisa och ett anlag har nedärvts från pappan och ett från mamman. Anlag kan vara dominanta eller recessiva. Ett dominant anlag behöver bara förekomma en gång i det aktuella anlagsparet för att det ska synas på utsidan, t.ex. Ee. Dominanta anlag skrivs med stora bokstäver, E, och recessiva anlag skrivs med gemener, t.ex. e. För att recessiva anlag ska synas på utsidan behövs det två anlag, tex ee.

Eftersom recessiva anlag inte syns kan det vara svårt att veta om en häst bär på det ena eller det andra anlaget. Ett smart tips är att kika i stamtavlan eller bland avkommorna. Om någon av individens föräldrar eller en av individens avkomma har en färg som är resultat av recessiva anlag, måste individen själv vara bärare även om den inte själv har den aktuella färgen.

Svart eller rött, eller varför inte brunt

Förmågan att bilda svart eller rött pigment styrs av ett och samma anlag. Bildande av svart pigment är dominant och betecknas med E medan icke-förmåga att bilda svart betyder att det istället bildas rött pigment. Detta recessiva anlag betecknas e. Om en häst då har ärvt två ee kommer den att bli fuxfärgad. Parar man två fuxfärgade hästar med varandra kan man bara få fuxfärgade avkommor. Detta brukar kallas för fuxregeln. Stöter man på en brun eller en svart häst som sägs vara efter två fuxfärgade föräldrar kan man misstänka att allt inte står rätt till. Fuxar kan ha ljus man och svans som hästen på bilden till höger, man och svans i samma nyans som kroppen eller så kan man och svans vara mörkare än kroppen.

Om vi då återgår till dominanta E så behöver vi ytterligare ett anlag för att kunna få svarta eller bruna föl. Detta anlag kallas agouti och styr utbredningen av svart färg. Det dominanta A gör så att det svarta begränsas till man, svans och extremiteterna, vilket resulterar i en brun häst.

För att en häst ska bli svart behöver den ett dominant E och två recessiva aa. Hästen kan då tillverka svart pigment men det svarta breder ut sig över hela kroppen, alltså en svart häst. Två svarta hästar kan inte få bruna föl eftersom det bara finns a att nedärva och brunt kräver ju A. Två svarta hästar kan dock få fuxfärgade föl eftersom en svart häst kan ha ett e eftersom det är recessivt. Om man parar två bruna hästar med genotypen AaEe kan man få både bruna, svarta och fuxfärgade föl.

Även fuxfärgade hästar har förstås anlag för begränsning eller utbredning av svart färg, men eftersom en fuxfärgad häst inte har några svarta pigment kommer inte dessa anlag att synas. Man kan dock genom härstamning eller avkommor till viss del ta reda på vilka anlag den fuxfärgade har.

Om den fuxfärgade hästen har två svarta föräldrar vet man att den fullständiga genuppsättningen är aaee. Eftersom den är fux måste den vara ee och eftersom föräldrarna var svarta kan den bara ha ärvt aa.
Om en fuxfärgad och en svart häst har fått en brun avkomma vet man att den fuxfärgade hästen har minst ett A. Likaså vet man då också att avkomman efter en sådan parning har genuppsättningen AaEe.

Två olika skimmelanlag

Hos hästar finns det två olika anlag som benämns skimmel. Det ena är den avblekbara skimmel-färgen. Detta anlag är dominant och betecknas G efter engelskans grey. En avblekbar skimmel föds med ”normal” färg för att sedan bli blekare och blekare för varje pälsbyte. När hästen uppnått en ålder av ungefär 12 år är den helt vit. Eftersom man ser grundfärgen vid födseln brukar man ange den inom parentes tex skimmel (f fux).

Skimmelanlaget är dominant vilket betyder att om ett föräldradjur har ett anlag är det 50% chans att avkomman blir skimmel. Viken grundfärg en avkomma efter en skimmel kan få beror på vilken grundfärg skimmeln har.

Det andra skimmelanlaget kallas för konstantskimmel och betecknas Rn efter engelskans roan. Även här föds hästen med en solid grundfärg och får sedan mer och mer vita hår på kroppen. Den stora skillnaden med det här anlaget är att grundfärgen alltid syns på huvud, ben och man och svans. Färgväxlare är en term som ofta används om dessa hästar. Under vissa årstider ser man inte att hästen har ett skimmelanlag medan den andra tider på året kan vara betydande vit på kroppen.

Man kan inte få en avblekbar skimmel om föräldern är konstantskimmel eller tvärtom. Självklart kan en häst ha bägge anlagen, men i vuxen ålder kommer den ändå att bli helt vit. Dubbla konstantskimmelanlag kan vara letalt. Detta skulle i så fall betyda att dräktighetsprocenten skulle bli lägre än genomsnittet om man parade två konstantskimlar med varandra. De avblekbara skimlarna drabbas i stor utsträckning av melanom.

Gulanlaget

Gulanlaget bleker röd grundfärg till gyllene i enkel uppsättning men påverkar knappt svart färg förrän anlaget förekommer i dubbel uppsättning. När man namnger dessa färger använder man grundfärgens namn med prefixet gul tex gulbrun, förutom för hästar med fux som grundfärg. Där används namnet isabell.

Gulanalget brukar förkortas c^cr. En häst som är icke-gul har anlaget C^crC^cr. I dubbel uppsättning bleks både svart och röd färg och hästen blir cremefärgad med blå ögon. Observera att detta inte är någon albino, det finns fortfarande pigment både i päls och ögon!

En isabellfärgad häst har alltså genotypen eeC^crc^cr. Parar man en isabell med en fux har man 50 % chans att avkomman blir en isabell. En häst som är fuxfärgad men har en isabellfärgad förälder kan inte ge isabellfärgade föl. Om man istället parar två isabeller blir det teoretiska utfallet 25 % fux, 50 % isabell och 25 % dubbelgul. Vill man kunna garantera att avkomman ska bli gul måste man använda sig av en individ som är dubbelgul.

Flera skäckanlag

Hos hästar finns det flera olika anlag för fläckighet. Det allra vanligaste är dorsalskäck eller tobiano som det kallas på engelska. Det är från det engelska namnet som förkortningen To kommer. Anlaget är dominant vilket innebär att det endast behövs ett anlag för att en häst ska bli skäck. Färgerna benämns som grundfärgerna med tillägget skäck, förutom för de hästar med röd grundfärg, de kallas rödskäckar och inte fuxskäckar.

Hos några raser t.ex. Gotlandsrusset finns det ett skäckanlag som nedärvs recessivt. För att en avkomma då ska bli skäck måste anlaget komma från bägge föräldrarna och eftersom anlaget ligger dolt kan man få sig riktiga överraskningar.

Hos flertalet amerikanska och brittiska raser finns det andra skäckanlag såsom overo och sabino. I de raser som avlar på skäckfärgade djur kan man ha en kombination av flera olika anlag. Förekommande termer är t.ex. tovero eller savero.

Blackanlaget

Blackfärgen anses vara den ursprungliga färgen hos hästens anfäder och alla andra färger skulle då vara mutationer som uppstått och bevarats i populationen. Även blackanlaget är ett blekanlag men lite speciellt då pigmenten ansamlas tätare på en sida av hårstrået än på den andra. En blackfärgad häst har den karakteristiska ålen längs ryggen. En ål i sig är inte ett bevis på att en häst är black utan s.k. ”fuskålar” förekommer hos hästar med andra färger. Zebratecken på benen är ett annat typiskt tecken på blackfärgade hästar. Hos den norska fjordhästen har man medvetet avlat på blacka hästar och numer är i princip alla hästar homozygota för anlaget. Första generationens fjordkorsningar brukar därför vara blackfärgade.

Blackanlaget brukar betecknas Dn efter engelskans dun.

Spara

Spara